Det är nu man ska ha små grå tassar mot kinden.

Life has a funny way of sneaking up on you, kan man säga. Jag kan sitta på ett kafé och erkänna att jag är svartsjuk som en tok, men att jag inte har någon som helst anledning att blablabla, och att jag inte för ett ögonblick tror etcetcetc, och att jag borde komma över det hela på ett bra och vuxet sätt. En timme senare i telefon ska jag ta ställning och helst göra det på ett bra och vuxet sätt och inte vara en tok. Och plötsligt har jag väldigt svårt att erkänna det hela.