Göra om litegrann

Den blå stilmallen funkade ju inte så bra. Det första inläggets text blev alltid osynlig. Nu den här. Minima, confetti edition.

Material girl

Jag har beställt en bärbar dator idag. Tralala. Och jag får den inom 2-3 dagar, weeee.

Pricerunner är en utmärkt site. Shit, vilket jobb annars, om man är en medveten konsument, att knalla runt till alla butiker och fråga om allt möjligt, och lägga upp scheman med för- och nackdelar. Det är en djungel därute, med lågt pris mot dåliga batterier, prestanda mot vikt, snygghet mot funktionalitet.

Jag tror det blev en bra kompromiss, det här. En Lenovo 3000 C100 för ungefär hälften av det skolan hade tänkt erbjuda mig att köpa en dator för. Med lång batteritid, wlan, massa usb-portar, bluetooth, minneskortläsare och sånt. Jag vill leka med den nuuuu!

"Åh, jag kan hjälpa dig att kryptera ett trådlöst nätverk!" var bland det första hon sa med ett drömmande tonfall. Lilla ingenjören.

Mais oui!

För själv Parisvistelsen, se ovan.

För hemresan, läs här.
Läs och lär.
Åk inte RyanAir om du har ett val.

Flyget skulle boardas klockan 20, åka 21, vara hemma 23.

Flygbussen kom fram 19. Då var flyget två timmar försenat, talades det om på Beauvais, a k a världens tråkigaste flygplats. När en och en halv timme gått (Två drickor a €3,60 styck. Får Ryan provision?) meddelar en flicka i högtalarsystemet att planet blivit "misrouted to Lille". Var vänliga att hämta ert bagage, ta inte av adresslappen, gå på en buss som står här ute. Okejdå.

För att göra en lång och jobbig historia kortfattad sammanfattar jag här äventyret.
21:42 Bussarna börjar rulla mot Lile.
22:38 Bussarna stannar på en parkering. I en annan buss går folk av för att kissa. Jag överväger möjligheten, och går till slut fram till min busschaufför och frågar om jag också kan få kliva av en minut. Han skäller ut mig på franska, högt och länge och våldsamt. En vänligare man översätter och censurerar och säger åt mig att gå, "si tu veux". Tur det. Bussen hatar mig när jag kommer tillbaka.
23:35 Natt. Fransk motorväg. Alla sover. Busschauffören, den arga, börjar glida mot kanten av motorvägen och rätar sedan snabbt upp bussen igen. Ingen sover mera efter det, förutom chaffisen...
00:30 Framme i Lille. Chaffisen kör fel när han ska in till flygplatsen, tvingas vända på en gräsplan, kör över typ 34 kaniner, och de andra tre bussarna ser stilla på innan de inser att de också måste backa om vi ska komma tillbaka till huvudleden...
01:30 Boarding completed. Här kommer första ursäkten från flygbolaget. "Vi ber om ursäkt för förseningen. Kaptenen kommer berätta mer om de tekniska problemen vi haft under dagen så fort vi är i luften." Eh, tack?
01:45 Vi lyfter.
03:30 Landar i Skavsta.
05:00 Hemma i Stockholm. Soligt värre. Allt stängt. Hungrig som en varg efter tolv timmar utan mat. Är detta en storstad? Ska inte SevenEleven åtminstone ha öppet dygnet runt på fler platser än så här? Tar första tunnelbanan hem, hittar ett öppet SevenEleven. Till slut.
06:00 Hemma med min Yalla, croissant och polarbrödsmacka. Sover. Till 15.

Jag hatar Ryan. Jag är rätt sur på mig själv också. Kostar biljetten 20 spänn är detta vad man får, no doubt.

Det regnar lite idag.

Men igår såg det ut så här.

Demain, à Paris!

Det var en mycket jobbig Oidipusdiskussion idag. ("Elektra- och Oidpuskomplex som man pratar om inom psykologin, kommer det från nån tragedi?" Har påven en konstig hatt?) Jag höll på att somna. Tills jag började skriva, helt andra saker, i mitt block. Jag hoppas jag såg ambitiös ut. Jag gillar kärlekspoesin bättre. Lugnare klass, mer begeistrad lektor.

Jag är nästan färdigpackad nu. Digitalkamera med extrabatterier och nya minneskortet. Sverigeflagga tills på lördag. Grekiska dramer och dikter på latin. Nya kjolen, nya klänningen, nya shortsen.

Dagens dikt av Sulpicia

Nu har kärleken kommit: mer skam det vore att dölja
vad jag förnummit än fritt blotta för alla min fröjd.
Venus har hört den bön mina sånger uppsänt till henne,
mannen jag älskar har nu slutit mig ömt i sin famn.
Cypris har hållit sitt löfte: om fröjden jag njutit må gärna
skvallra de arma som ej själva fått dela min lott.
Inte bryr jag mig om att försegla biljetten jag sänder:
Ack, vad gör det, om ock brevet av andra blir läst?
Själva mitt felsteg ger lycka; att hyckla av rädsla för skvaller
äcklar mig: han och jag vet oss värda varann.

Parförhållanden

... är inte en konstruktion, tycker jag.

Däremot är de intressanta. H berättade igår över thailändsk öl att hon känt tre personer som hävdat att de hittat rätt. Ni vet, det vanliga, "Jag är helt säker på att vi kommer leva tillsammans hela livet, jag känner det i själen, jag är bombsäker, och vi är tvillingsjälar." Ett av paren är gemensamma bekanta till oss. Och de var sista paret ut vad gäller att göra slut. "Och här har jag gått och varit orolig för att jag inte känt så starkt att det varit helt rätt. Det kanske är sunt att tvivla?" menade H. Som fortfarande är tillsammans med P.

I klassen Coolaste sommarjobb har vi ett vinnande par:
Vakta hus i Frankrike och få €200 i månaden för det
och
Översätta Harlequinromaner, okänd lön

Fast min sommar är den enda jag vill ha. Jag tvivlar bara lite.

Åska.

Konstig luft idag. Jag var på dåligt humör när jag vaknade, och mådde underligt. Satt och gäspade fram till rasten på mitt seminarium - det gjorde de andra också. Sedan regnade det och allt blev lättare. Det luktade sött och sommar när jag gick hem.

Min sommarkurs är än så länge en succé. Dansken till lärare skickar runt en dansk litteraturtidning, ett specialnummer om översättning av lyrik. Emily Dickinson främst. Jag får hjärtklappning och röda kinder. Vi läser porrdikter så väl som mer ömsinta saker, han refererar till höger och vänster, hävdar att Catullus är rock'n'roll, och Martialis och Paul McCartney har en hel del gemensamt. Och det bär, det jag tänker om texterna, tolkningarna funkar, jag minns hur man gör! Jag har eventuellt en livskris i antågande. Jag skiter ärligt talat i debet och kredit, men älskar diskussioner om intertextualitet.

Jag skiter också i fotbollen, men kvällens planer blev inställda. Så teven får väl stå på då. Vore kul om den konkurerrande kanalen kunde visa något spännande. Men nej.

Dagens dikt av Martialis
Epigram VI, 34
Giv mig eldiga kyssar. Du frågar mig, älskling: "Hur många?"
Vågornas eviga svall ber du mig räkna, min vän,
eller de snäckor, som strötts hän över egeiska stränder
eller de bin, som i flykt surra kring Attikas berg,

eller applådernas dån och ropen från fullsatt teater,
då publiken får se kejsaren träda där in.
Ej vill jag önska så många, som Lesbia gav åt Catullus.
Litet önskar sig den som räknar upp, vad han vill.

Nackdelen med sommaren:

Är att det blir så jäkla varmt hos mig. 28 grader visar termometern, och jag kan följaktligen inte sova i denna bastu.

Idag blev jag kär i en klänning på H&M. Förhoppningsvis blir det bild på den imorgon; den är undanlagd och jag vill hemskt gärna ta med den hem till mig imorgon eftermiddag. Jag råkade bara ha inga pengar på mitt konto idag. Eh. Det är en sådan där klänning som man bara måste ha om man ska dricka vin och se på eiffeltorn. Som jag ju ska. Om mindre än en vecka.

Solen skiner och jag är lite brun. Eller, överdrift. Men det är lite mera färg på axlarna än jag hade innan.

M&P bjöd på mat. CiaoCiao-pizza och Crepe La Comme Tu Veux på Byn. Mmmm. Mätt som en plätt. (Eller som en crepe med nutella och vaniljglass.)



Och så läser jag Doppler och Erlend Loe ska få bli pappa åt mina barn. Punkt.

Bort med en decimeter

 

Nyttan med sommarkurs

Idag har jag lärt mig två viktiga latinska glosor.
"Litet fnask." Och "rövknullare".

Fråga om du vill veta.

10 dagar, 16 bilder

Jag vill inte skriva något annat.

Förutom att mitt hår är galet och bör klippas snarast. Kanske på fredag, kanske. 

Vi har spanat på djur. (Det var inte vi som matade.)

 

Mera djur.

2005-06-23

Ett brev jag aldrig skickade.

Idag var jag på Åhléns (inte det jag jobbar på, där hänger jag inte när jag är ledig!) och provade kläder på rean. Hade inte riktigt råd att shoppa något, och hittade inte heller något speciellt plagg. Förutom underkläder som jag faktiskt behöver. Blommiga och randiga trosor måste man ha, samt en grå, mjuk bh. Det är ju självklart. Hmm. I alla fall var det en tjej där som började prata med mig. Vi stod och tittade på samma ställ.

– Vilken storlek är det här egentligen?
– Jag vet inte, det står inte, inte på nån!
– Vart ska brösten få plats liksom? Du, får jag fråga dig om råd?
– Eh… visst?

Tjejen försvinner, hämtar ett antal plagg, chockgröna och turkosa trosor, svarta behåar.

– Jag har en dejt om en och en halvtimme, och jag kommer direkt från skärgården och har inte hunnit packa nåt. Vi ska vara på Hasselbacken över midsommar, hela helgen, och jag vet liksom inte vilken stil jag ska ha! Vad tycker du?

Det roliga var att jag hade ungefär samma plagg i handen. Alltså tyckte jag hennes val var alldeles förträffliga. Det sa jag.

– Gud, vad bra! Ååå, han är så … bra! Han är färdig jurist OCH massör, och man bara blir helt knäpp liksom, bara av att vara i närheten av honom!

Tjejen såg störtkär ut och kunde inte sluta le, och det var hur roligt som helst. Jag kunde bara skratta och önska henne lycka till.

Ta med våra örngott...

...och kom hit.

Group dynamics

Skriv något jag inte redan läst tusen gånger.
Säg något jag inte redan vet att du kommer tycka.
Surprise me.

Upp på önskelistan:

 

Gissa sporten:

Meddelande på telefonsvararen:
" K - O - M! H - E - M! Kom hem!"