Curry i ögat

Lina säger:
curry i ögat
Lina säger:
aj
Lisa säger:
oj
Lisa säger:
vad lagar du?
Lisa säger:
och hur lyckas man med det?
Lina säger:
tikka masala
Lina säger:
man lutar sig över för att lukta
Lisa säger:
aha
Lina säger:
och då skvätter det upp i ögat
Lina säger:
aj
Lina säger:
nördigt va
Lisa säger:
mm faktiskt
Lina säger:
som en nyårsmiddag när jag fick färsk ingefära i ögat och trodde jag skulle bli blind
Lina säger:
ajajajajajajaj
Lisa säger:
haha
Lina säger:
på expressen.se kan man läsa om sextabbar. nåt par som lagat mat med piri piri....
Lina säger:
ajajajaj
Lisa säger:
uuuuuu

En orgie i dumma skämt och ordvitsar

Men jag kommer inte ihåg nästan nåt. För jag är trött och måste sova. Nu. Ni får ta mina ord på det, att det var kul. Och om nån kommer på nåt som verkligen borde citeras så finns det en kommentarfunktion.

Imorgon är det bara en vecka.

Plingpling! Plingpling! Plingpling!

Det är det bästa som finns att bli sms-spammad bara för att nån tänker på en. Jag tänker massa också.

Deez eez getting ridiculeuse!

Jag vill kunna sova!

En ledig, lätt snöig decemberförmiddag med tulpaner i fönstret, är vad den här dagen påmint mig om. Jag vet inte ens när jag senast hade en sådan ledig förmiddag före jul. Inte på flera år iallafall. Och jag vet ännu mindre varför idag skulle vara annorlunda än igår.

I fas.

Ooooh, jag har läst allt jag borde. Vad gäller 302:an iallafall. Jag gillar när det blir balans. Det är någon fetisch jag har, kanske. Juridiken ligger på is. Det känns ändå okej.

Kårfullmäktige. Ibland blir jag trött. Till exempel nu.

Fixa den där förstasidan nu då, och prata med mig.

...and I don't sleep well at all...

Först: Hello Saferide är kanske den bästa skivan sen jag vet inte när. Har spelat hela kvällen. Snart går skivan sönder. Eller, hemska tanke, jag tröttnar på den. Men nä. Nä, aldrig.

Sen:
- vet du vad som är det sämsta med långdistans?
- det här
- jo, men mest att man missar det där... "tråkiga" hängandet. När om du bodde här du bara skulle kunna komma hit och sitta i sängen och plugga och jag skulle lägga in blogginlägg, och sen när du blev less kunde du bara stå bakom mig en stund och kolla lite förstrött vad jag gjorde och stryka mig i nacken. Och jag kunde luta huvudet lite mot dig. Jag får en puss på pannan och du kunde säga att du bara ska gå och göra lite te men du kommer snart tillbaka.
- då får man hitta på såna händelser istället, men det är inte lika bra
- oj, jag tror nästan att det där har hänt nu!
- koooonstigt

Trött & arg - men det vill jag inte prata om.

Jag har iallafall bokat biljett nu. Det blir som en hel vecka. Och på jobbet gick det bra, och jag har hängt undan nya jeans.

Jag har gått ned i vikt som en njursjuk katt (Linas ordspråk 341). De där tio kilona, jag vill nog ha tillbaka dem. Det blir mera bakelser på PrisExtra, helt klart. O, så synd.

Det borde vara hur bra som helst.

Men inte förrän jag har sällskap.

Long distance sucks.

Nåt mer har jag inte att säga.

Losttråk.

Hmm. Lost är tråkigt. Ta en titt, gör en analys av genus. Sen blir det aldrig roligt mera. Senaste avsnittet: Kate blir nedsläppt i det där hålet, men hon skriker mest till och försvinner. Både Locke och Jack klättrar aktivt ned i hålet, för att leta efter Kate. Kate får inte deala med psychot där nere, hon blir bunden, får ligga och åma sig och stöna på ett golv i ett matförråd, tills hon kommer loss och kan klättra ut och se hela uppgörelsescenen mellan männen som försöker förhandla, skjuta och ta tillfånga, utifrån.

På flotten var alla… just det, män. Kvinnorna stod på stranden och grät när de åkte. Claire är så väldigt mycket Madonna med barnet. Jack patriarken. Så slentrianmässigt skissade karaktärer att jag blir tokig! Att några manusförfattare som vill skriva så nervkittlande inte kan få till spännande karaktärer, det sänker hela serien. Nä, jag kan inte strunta i det. Det är ungefär lika lätt som om man skulle se att djungeln bara var en plastpalm och havet en målning på en kuliss. Blä. Mest blä på dem smo inte ens märker det, eller bryr sig, eller någonting.

Nu vart jag bitter. På riktigt. (Ja, jag vet att det heter "blev". Leave me alone.)

Does your mother know?

"ähm, vad var det jag tänkte...." (låtsat obrydd) "den här paulina... är ni som tillsammans eller?"

Uppsatstråk.

Hej, jag är tråkig. Jag skriver om ett tråkigt rättsfall. Med tråkiga ord. Och har förbannat tråkigt när jag gör det. Vad vill jag egentligen? Det här?

Sånt man blir glad av:

• sms om att fika
• en söndag till måndag om några veckor
• världens bästa skolkamrater

Det känns som allt rullar på, segt, fast jättesnabbt. Det kanske är ett och ett halvt år sedan jag träffade Emma senast, innan igår. Och nu säger vi inte ens "Vi måste höras!" för det kommer vi inte. Om vi inte slumpartat träffas, som igår. Det var så himla trevligt. Men inget jag kunde planerat.

Sol.

Solen skiner. Igen. Löven är röda. Det är ganska varmt. Igen. Det luktar eld och höstlöv. Igen. Blablabla. Allt sånt. Som jag nästan vant mig vid nu. Jag har köpt en sacherbakelse, en prinsessbit och en budapeststubbe för power-RIKandet ikväll.

Och nej, jag tror inte konstapeln går på att jag bara drömde om bonuskvartar - extended version.

Man känner sig aldrig så onyttig som när alla andra skriver tenta och man själv inte gör det.
Igår startade jag och Linnea Dagens Mamma. Välkommen med egna bidrag! För jämställdhetens skull finns även en Dagens Pappa så klart!

Så sjukt odisciplinerad

Åååå, jag får inget gjort! Klockmetoden med 45-minutersintervall funkar bara i kombination med det utökade bonuskvartssystemet.

Kan man sakna med kinderna?

Ja, det kan man. Och med en hel del andra udda kroppsdelar också som jag inte tänkte. Fingertoppar, underarmar, vaderna.

Dagens kroppskännedom.

Tomorrow, tomorrow, I'll love ya, tomorrow...

Jag skulle kunna skriva om:

• min mamma och varför hon irriterar mig
• Lost och varför det inte är bra (men beroendeframkallande)
• politisk korrekthet och varför man aldrig kan vara för lite PK

Men jag har inte tid. Ha.

Dagens Lisa

Lina säger:
sov
Lisa säger:
nä
Lisa säger:
har ett bra flow
Lisa säger:
cash flow, hahahah
Lisa säger:
nej, men det här är fan intressant, nåt man kan ta på liksom
Lina säger:
lalalalaaa
Lina säger:
jag hör inget
Lisa säger:
"to capture influences beyond the market!"
Lisa säger:
det är som poesi

Lisa analyserar våra lärares civilstånd baserat på deras kläder. Hon tror X är ogift för "ingen fru skulle låta sin man ha såna byxor. och ostruken skjorta!"

Lisa säger:
Y är en typisk gift man
Lisa säger:
för han är alltid välfriserad
Lisa säger:
Z sitter hemma med sin fru och myser, baserat på hans skjorta-slips-kombinationer
Lisa säger:
de matchar liksom
Lina säger:
hahahahha
Lina säger:
jaaaa
Lisa säger:
har du väldigt tråkigt eller?

GODMORGONGODMORGON

Det är inte helt okej att vakna 0630 och inte kunna somna om.

Så här bra har det typ aldrig varit

Jag vet inte vad jag gjort för att förtjäna dem. Jag vet inte hur eller vem jag ska tacka. Jag vet inte hur jag ska få dem att förstå hur deras omtanke blir ett varmt täcke i vilket jag kan rulla ihop mig och sova. Jag vet inte vad jag skulle göra utan dem.

Lina säger: jag kan prioritera
Lina säger: (L) före finans
Lina säger: hoho
Lisa säger: haha
Lisa säger: jag ska komma ihåg det, för det är så jävla coolt!!
Lina säger: hahahhaahhaaha
Lina säger: eller dumt
Lina säger: men värt
Lisa säger: ja, men värt, det är väl det som räknas
Mirre säger: å så värt!
Lina säger: simultandiskussion
Lina säger: haha
Lisa säger: haha
Lisa säger: det är nästan så att jag inte är lika bitter längre

-------------

Fast en sak. Man ska inte gå på kattutställning tre veckor efter att ens egen katt dött.
Usch, vad dåligt det är. Jag överskattar mig själv ibland. Trodde jag skulle klara av det, men nej.
Fina katter var det.
Fina friska katter.
Usch.

Jag suger på att plugga.

Som jag sa till Maria, jag tror inte jag borde plugga över huvud taget. Att sitta på föreläsningar, lyssna, lyssna, lyssna, matas med propaganda, förlåt, kunskap, läsa böcker i all evinnerlighet, skriva uppsatser ingen vill läsa, svara på frågor ingen bryr sig om - det känns så himla meningslöst. Jag är så sjukt trött på detta vacuum. Jag vill tänka fritt, skriva egna saker, komma med initiativ, ordna, styra upp, prata själv... Ja, herregud. Men utan papper på en fyraårig utbildning kommer man inte långt. 2 och 3/4 kvar... Bläääää...

När du är trött "och liten" vill jag bara att du ska vara här så jag kan bädda ned dig och hämta varm choklad.

Sju dagar.

Och jag får inget gjort, är rastlös och konstig, sover inte, blir trött och okoncentrerad, och liksom on my toes hela tiden. Kom, kom, och lugna ned mig. Får jag luta min panna. Och så där. Du vet.

- mitt liv känns som att det är riktigt bra, men typ att det var nåt jag drömde och jag vet inte om det är på riktigt, och då blir jag jätterädd, och är på vippen att tycka att allt är dåligt
- så jag leker mest ignorerande rosa mupp för mig själv
–––––
- men
- du vet
- ja
- visst gör du?
- jag tror jag vet.
- ooo, you know
- sov gott
- sovgott
- allt blir bra.

Det får inte bli en vana att du inte är här när jag vill ha dig.

Ett till?

Jag är trött och det är ditt fel.