Jag tror det kommer att gå åt helvete med den här planeten. Och den morbida pessimisten i mig finner något slags tillfredställelse i att människoarten ska få det öde hon förtjänar, i svält och misär. Och sen, när vi är borta, kanske allt över tusentals år kan återhämta sig?
Men än så länge är jag isbjörnsfadder, delfinfadder och stödmedlem i Greenpeace, köper ekologisk mat, och ja, jag ska byta ut mina glödlampor mot lågenergilampor. Min diskmaskin är dock ett moraliskt dilemma. Man kanske kan kvitta den mot att åka mer tåg?
Vet du vad, det tror jag också...men att äta vegetariskt, alltid åka kollektivt och köpa ekologisk mjölk måste väl räknas till viss del iaf...?
SvaraRadera